FFN Sweden startades upp under 2025 och det första vårmötet ägde rum 10 mars på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndals sjukhus. FFN är en tvärprofessionell internationell organisation (fragilityfracturenetwork.org) som startades 2011 i Europa i syfte att arbeta för bättre omhändertagande av fragilitetsfrakturer som är ett växande globalt folkhälsoproblem

FFN har fyra övergripande mål:

1. Akut vård Tvärprofessionell vård vid det akuta frakturtillfället.

2. Rehabilitering Omedelbar rehabilitering för att återfå funktion, självständighet och livskvalitet.

3. Sekundär prevention Omfattande sekundär prevention efter varje fragilitetsfraktur, där man tar hänsyn till både fallrisk och benhälsa.

4. Strategi (policy) Bildande av nationella tvärprofessionella nätverk som kan påverka beslutsfattare för att möjliggöra de tre ovanstående punkterna.

FFN Sverige bildades i september 2025 efter ett gediget förarbete. Det är en ideell förening för sjuksköterskor, läkare (t ex ortopeder, geriatriker, anestesiologer, endokrinologer, allmänläkare), fysioterapeuter, arbetsterapeuter, dietister med flera som har det gemensamma intresset av fragilitetsfrakturer, ortogeriatrik och frakturprevention. FFN Sverige är anslutet till det globala FFN och den svenska styrelsen har medlemmar från olika professioner och regioner i Sverige, varav två är från SvOS styrelse, Anna Spångeus och Jenny Forsberg.

Efter mötets öppnande av ordförande Johanna Rundgren (ortoped SÖS), inleddes dagens program med en genomgång av ”Fragilitetsfrakturer-epidemiologi” av öl Camilla Bergh, traumateamet. Tack vare Svenska Frakturregistret finns tillgång till en stor mängd data att studera, sedan start är det nu drygt 1 miljon registrerade frakturer. Fast det finns en frakturlokalisation vi kan bli bättre på att registrera – kotfrakturer, och då mer specifikt kotkompressioner, där det finns en stor förbättringspotential.

Karin Modig, docent, och Stina Ek, docent, båda från Karolinska Institutet, presenterade sin forskning på frakturkedjor och de regionala skillnader som finns. Enkäter med diverse frågor kring frakturkedjor skickades till 21 regioner varav 20 svarade. Det kunde konstateras att frakturkedjor finns i stora delar av landet men det är stora variationer i vilken typ av frakturkedja (finns fyra typer; A,B,C,D ref Ganda et al.), koordinatorernas roll, samverkan mellan slutenvård och öppenvård och sammantaget är det stora regionala skillnader.

Kristina Åkesson, professor, öl ortopedi SUS, presenterade en lägesrapport om frakturkedjor i Sverige och nämnde tre goda exempel där Frakturkedjor fungerar väl; Gävleborg, Skaraborg och Helsingborg. I Gävleborg ansvarar primärvården för frakturkedjan och patienter med höftfraktur får denosumab före hemgång. I Skaraborg ansvarar ortopedkliniken för frakturkedjan och denosumab ges på vårdavd till alla patienter med höft eller kotfraktur >65 år. I Helsingborg ansvarar ortopedkliniken för frakturkedjan i samarbete med endokrin och osteoporosmottagningen i Ängelholm, benspecifik läkemedelsbehandling initieras inte på avdelning. Dock finns i Skaraborg, Gävleborg eller Helsingborg inte någon inarbetad orto-geriatrik.

Mattias Lorentzon, professor, öl geriatrik, Osteoporosmottagning, Mölndals sjukhus, tog vid och presenterade hur det fungerar med Frakturkedjan (som startades 2014) på Mölndals sjukhus. En frakturkoordinator (ssk) på osteoporosmottagningen fångar upp alla patienter > 50 år med fraktur och kallar patienterna till osteoporosmottagningen för DXA. Initialt kallades bara de med en MOF (major osteoporotic fracture; kota, höft, underarm, överarm, bäcken). I en studie 2023 på 3 423 320 kvinnor och män 50 år och äldre i Sverige undersöktes risken för ny fraktur efter nyligen genomgången fraktur under uppföljningstid ca 7 år. Intressant var att alla frakturlokalisationer innebar en ökad risk för ny fraktur (Axelsson KF et al.). Därför började man på osteoporosmottagningen 2024 utöka till att inkludera alla frakturer utom fingrar och tår och sedan februari 2025 alla patienter 50 år och äldre, oavsett fraktur (>5000 per år). Av dessa bedöms ca 2600 kallas för DXA. Då det är svårt hitta patienter med kotkompression har frakturkoordinatorn börjat ta hjälp av text-AI som läser röntgenutlåtanden. 2024 hittades 885 patienter med kotkompression med hjälp av text-AI varav 271 pat erbjöds DXA. 2025 erbjöds 370 patienter DXA av de som text-AI hittade. Anledning till att det är viktigt att hitta patienter med kotkompression är att de har mycket stor risk för ny fraktur och kan behöva s k sekventiell behandling, alltså att man ger först skelettanabol behandling följt av antiresorptiv behandling. Studier har visat bättre frakturriskreduktion om anabol behandling ges först (innan antiresorptiv) till de individer med hög frakturrisk. På osteoporosmottagningen Mölndal görs >9000 DXA årligen, av dessa är ca 2100 uppfångade från Frakturregistret, och de har knappt någon väntetid. Och nyligen har geriatriken Mölndal börjat ge denosumab på höftfrakturpatienter innan hemgång.

Sektionen om ortogeriatrik inleddes av Anthony Johansen, professor, ortogeriatriker, University of Wales, Cardiff, som på länk presenterade sitt arbete inom ortogeriatrik och hur viktigt det är med det tvärprofessionella omhändertagandet. Han lade vikten vid att bedöma skörhet (frailty). Över 99% av även de allra sjukaste patienterna kommer överleva kirurgin. Den största utmaningen är hur vi hanterar skörhet hos alla äldre på sjukhuset. Han förespråkade användandet av Comprehensive Geriatric Assessment (CGA) hellre än Clinical Frailty Scale.

Därefter tog Cecilia Rogmark, professor, öl ortopedi, SUS, vid och presenterade det nationella vårdprogrammet om höftfrakturer. Christina Kogler Hjorth, geriatriker på Mölndals sjukhus presenterade hur ortogeriatrik genomförs i praktiken, och tog exempel från verksamheten där de t ex under dagtid har direktspår för höftfraktur (ambulans-röntgen-geriatrisk avdelning), geriatrikerna kan lägga fascia iliaca compartment (FIC) blockad på höftfrakturpatienter på ger avd, geriatriker närvarar på em på operation för att i samråd med ortoped avgöra när geriatrisk patient är optimerad preoperativt, och att det finns både geratrikdagbakjour som är behjälplig på ortopedavd och ortopedkonsult på geriatrikavd.

Dagen avslutades med samtal kring Framtid-behov, möjligheter och begränsningar i Sverige. Det leddes av Karl-Åke Jansson, docent, öl ortopedi, SÖS, och Anna Spångeus, bitr professor, öl endokrinolog, Osteoporosmottagning, US, Linköping. FFN har inlett ett samarbete med LÖF för att initiera Säker Vård-modell för frakturkedjor för att förbättra patientsäkerhet, god och nära vård. Liknande Säker Vård modell finns redan för t ex Säker Sepsisvård, Säker Suicidprevention, Säker Traumavård, PRISS.

Dagen avslutades med årsmöte. Nästa FFN Sverige vårmöte blir troligen runt samma tid nästa år.  

Lisa Johansson öl ortopedi